,

En dag för mycket... sitta hemma och bara, uhm.. SITTA.
Nu när jag vill hitta på nånting så kan jag inte hitta på nånting.

Ska nämligen vara hemma med min älskade lilla syster medans rästen av familjen är på hockey.




NU HAR JAG KOMMIT PÅ EN SAK, JAG VILL BÖRJA TRÄNA IGEN!
... jag ska börja träna igen,  synd bara att rökningen slowar på kondisen.
men det kan jag ju lösa utan vilka som heslt problem.  hmmm. 8)

---

underbar låt.  only you - joshua radin

Looking from the window above
It's like a story of love
Can you hear me?
Came back only yesterday
Who went further away
Want you near me

All I needed was the love you gave
All I needed for another day
And all I ever knew
Only you

Sometimes when I think of her name
When it's only a game
And I need you
Listen to the words that you say
It's getting harder to stay
When I need you

All I needed was the love you gave
All I needed for another day
And all I ever knew
Only you

This is gonna take a long time
And I wonder what's mine
Can't take no more

Wonder if you'll understand
It's just the touch of your hand
Behind a closed door

All I needed was the love you gave
All I needed for another day
And all I ever knew
Only you

knäppt,
jag har endast suttit hemma vid datorn nu sedan nyår.
jag har varken ork eller lust till att göra nånting annt,


Mys med lillsyrran som jag har saknat enormt ist.

förlåt för att jag inte har bloggat på ett bra tag nu,
jag vet inte varför, men jag ska ta och sätta igång med bloggandet igen. Promise.

kan kan ju lika gärna sätta igång nu.

kan ju berätta lite om nyår som blev bra.
Var hemma hos ida & hennes kille,  där vare fest, även hos deras granne,
så det var öppet i två lägenheter.
Synd bara att jag ska få sådan jävla huvudvärk vid speciella tillfällen, hade huvudvärk hela kvällen/natten.
vet inte vad mer jag kan skriva än FEST ;D  heh.

nytt år nya tag. :)

En lite historia jag skrivit, med lite inlevelse. Rekomenderas ej för barn under 7 år  hyhy ^^

Eva är 70 år gammal och bor i en liten stad som heter Iggesund, hon är uppväxt där. Hon bor i en liten 2a med sin ruffsiga lilla vita pudel. Tore är faktiskt hennes allt. Hon har en gammal älskare i Gävle som hon inte hade träffat då 25 år. Men här om dagen träffades dom på Ica supermarket, dom stötte ihop bsådär helt plötligt. Dom blev jätte glada, så dom bestämde att dom skulle träffas igen, fast hemma hos honom (Gösta) i Gävle om en vecka, hon skulle stanna där en hel helg. Tore skulle också få följa med.    Dagen innan hon skulle åka satt hon och funderade på vad hon skulle ha på sig på lördagen eftersom dom skulle på rave då. just då kom hon och tänka på sin röda skinnklänning  hon hade på sig för första gången hon och Gösta träffades. När hon packat klart så gjorde hon och Tore kväll.

När hon skulle hoppa på tåget krånglade rullatorn, hon fick inte in den, PLUS att hon hade packning och lilla tore med sig.    Men som tur var, var det en vänlig snubbe som hjälpte henne in med allting.      Eva hade inte sån specillt bra hörsel. Hon hörde inte vad dom sa i högtalarna, så hon hoppade av tåget vid nån station eftersom många andra gjorde det.   Hon stod där ute på perrongen efter tåget åkt och väntade på att gösta skulle komma och möta henne som han sa att han skulle göra.   Minuterna gick. Eva satt där på sin rullator med all packning & Tore, men han kom aldrig. Plötsligt hoppar det fram en ung kille med en hulken mask på sig.
-  Hit med pengarna kärring annars..   uhmm..  vad fan heter den där krulliga lilla hunden?
så pekade han på lilla Tore som satt och tvättade sina tassar och viftade på svansen.
-  Han heter faktiskt Tore sa Eva surt.    Så tänkte hon vad vill den dära "Wannabe Hulken" mig egentligen?.
 - Ge hit alla pengar du har annars så tar jag TOR-KRULL ifrån dig fattar du?
Eva ställde  hastigt ifrån sig sin rullator, blev alldeles röd i ansiktet och tog sin handväska och gav honom en rak höger med den. Hon tröck upp honom mot väggen och sa:
- Det hör trodde du inte om en 70 åring va?, vissa ungar har ju ingen respekt alls för pensionärer nu för tiden.  
Hulkenungen sprang sin väg, han grät. Men han får skylla sig själv, för man muckar inte med vem som helst.

Det började blåsa. Det var kallt på perrongen. Eva känner sig ensam, bortglömd, ledsen, frussen, hungrig, orolig, arg, besviken och helt omtumlad bland en massa känslor, Hon tar packningen och Tore och går. När hon kommer ut till en stor väg så ser hon en skylt som det står Ljusne på.
- Nej!!! säg inte att jag har hoppat av på fel tågstation. 
Det hade hon gjort också. Hon gick en bit in mot staden. Det var kallt och det började att bli mörkt ute.  Efter hon gått ett tag ser hon en gammal man gå
på andra sidan gatan. Han kollar på henne, innan hon ens hunnit kolla tillbaka så står han alldeles  brevid henne.
- Vad gör en sådan vacker kvinna ute ensam med en liten hund så här sent i kylan?.
- Ja, vad brukar man oftast göra om man gå ute med en hund på kvällen? hunden måste ju rastas fattar du väll. Fast nu är det ju faktiskt inte så, jag hoppade av på fel tågstation förut idag, så nu vet jag inte vart jag ska ta vägen.
- Du kan ju alltid följa med hem till mig. Frugan kan sägert ordna fram kaffe och nått fikabröd.
Eva tänkte på Gösta, undra om han fortfarande satt och väntade på henne. Skulle hon inte försöka ta sig hem på något sett, så hon kunde ringa honom och tala om allting. Eller skulle hon åka till Gävle istället och leta hans hem, fast då måstaju hon riskera att få sova ute under natten, och Tore måste ju ha vatten.  Hon ställde sig själv framför ett svårt val.



Hahha naej jag bara skojade lite, har lite smått tråkigt.

Idag har det varit en riktig sånädra ledsen dag
Man bara sitter hemma, mår dåligt, lyssnar på sorglig musik, gråter en skvätt. Tänker på vad folk har som inte jag har, som jag aldrig kommer få eller uppleva och  tycker allmänt synd om sig själv,
Sån  där dag man sitter och tänker efter för mycket, förmycket på dåtiden och hur framtiden ska fungera,
oftast tänker man icke positivt. Det där kallar jag ledsen dagar.
Det brukar bara bli så ibland, fast jag är oftast glad.

ledsen känslan kommer ju så helt plötsligt.

men nu ska jag ta och hoppa in i en varmdusch och sedan lägga mig i sängen och kolla på någon bra film.
tack hej :)


Lita aldrig på utsidan.

mamma var rädd, hon var rädd, hon visst inte vad hon höll på med, hon skämms det vet jag, jag vet att hon gör. I dagens läge skulle hon aldrig kunna göra samma sak. han slog henne och kallade henne hora, om hon kom tillbaka skulle han ha dödat henne, du gjorde det rätta. Och du fick göra sådär på mig, för jag visste vad du hade gått igenom. Fast du själv visste att man inte skulle göra sådär. Vi alla försökte gå vidare eller du försökte få oss att gå vidare och dig själv, få allting glömt, vi/du lyckades för ett tag, men den nya mannen i ditt liv visade sig vara precis likadan, dag för dag gick och spritlukten kändes, alkoholen, och skamen. Otryggheten mellan oss alla. Det gjorde att jag hade fruktansvärt svårt att sova, en speciell dröm jag hade haft med mig sedan jag var liten (dock att jag var rätt liten då med ) vaknade kallsvettig, iband visste jag inte vart jag befann mig, häxan hade tvingat in mig i garderoben. Han den otrygge mannen i mammas liv kunde hitta mig där, och fråga vad jag höll på med.

smala häxan med blek och mager kropp stripit rödbrunt flottigt hår, jag såg henne ignom rullgardinen konturerna på hennes beniga kropp. Hon iaktog mig varje natt.  låg under sängen och tröck och sparkade mellan brädorna på maddrassen. Jag vaknade kallsvettig, hon sa att jag måste ta mig ut ur huset så jag skullefå slippa hennes aggrition och hon sa att ytterdörren var öppen och att jag måsta ut fort så att ingen skulle komma in. jag var på väg ut i bara top & trosor ( ca 5 år ) i den kalla vinterkylan. Mamma frågar vad jag håller på med och vart jag ska ta vägen mitt i natten sådär lite klädd.
- mamma jag är rädd, får jag sova med dig?
- nej, gå och lägg dig i din säng nu.
La mig i sängen & mamma stoppade om mig och sa godnatt. Jag låg kallsvettig som vanligt, brukade alltid få nån konstig känsla att hon skulle klösa mig i nacken om jag inte hade täcket iför. Efter nån timme kommer mamma in i rummet och säger:
-  kom och lägg dig brevid mig då, men i morgon får du sova i din säng.
Den lyckan, den tryggheten ville jag alltid få känna, önskade att natten vore en evighet, få sova djupt och tryggt brevid mamma.
Ibland på nätterna när häxan kom, kunde jag inte vara kvar i rummet, så jag brukade ta mitt täcke och lägga mig i köket  som ligger brevid mammas, hennes kille & lillesysters rum.
Allt bråk och sprit fortsatte, dag för dag.  skolan gick inte bra för min del, jag var bråkig och slogs, hade inte alls mycket kompisar. bytte skolor 3 gånger i lågstadiet, vi flyttade minst 8 gånger, ( har flyttat ca 14 gånger nu ) hon lyckades lämna den andra elaka mannen. och samma vevapågick, hon träffade andra killar och drack fast ej fasta förhållanden. jag och syrran började förstå lite mer, blev äldre. efter vi bott några år med mamma själva så träffade hon en ny, han bodde väldigt långt bort, och han visste vilka problem vi haft, han fick med mamma ifrån den där hålan, vi flyttade med honom,  ( han hade lyckats fått hyenne från den skiten tänkte han ) Sen dess har hon haft det väldigt bra med honom. Vi började skolan där, jag blev äldre och träffade nya spännande kompisar, kan även kalla det "feol umgänge" jag hamnade alltså i fel umgänge. Jag började dricka väldigt mycket och höll på med saker som man inte borde. Det gick över gränsen några gånger. Ambulanser, missahel, och anmälningar, och skolkade från skolan i stort sett hela 7an, fick även gå om en klass. Svalde tabletter, skadade mig själv.  soc möten pågick och kuratorn varje dag. Dock att jag hade en speciell kompis som ej höll på med sånt som jag, som hade sina gränser som stöttade mig till 100% och jag är evig tacksam för all din hjälp.  Jag fick flytta från den där staden till en fosterfamiljsom bor ca 60 mil där ifrån, började en ny skola. Hittade kompisar nästan direkt och jag stortrivdes, kände mig älskad och omtyckt av mina fosterföräldrar, ( även fast dom har sina gränser )  bra betyg i skolan och skolkade knappt. Bor där idag och går kvar i den skolan, är hos min mamma en gång i månaden. och hos min ( sjuka älskade pappa, som lever i eftertid) träffar jag varannan helg, jag lite närmare till honom än vad jag har till mamma. och nu är jag lycklig och väldigt  glad att jag klarade av detta. fast jag har nu en psykolog som jag gåt till i bland och rehab kroppsbehandling. och jag känner nu att jag kommer klara det här framöver, kämpa i skolan, göra mitt bästa.

fast den där drömmen drömmer jag även idag, fast inte lika ofta, den där dumma häxan vakar över mig & ser mig. Det brukar hända ibland att jag vaknar kallsvettig av häxans elaka mardrömmar hon ger mig. men inte ofta.

Min familj, jag älskar er högst på denna jord. jag ska göra er stolta jag lovar. V

Jaha, jag är ju så otroligt jävla smart att jag råkade radera min blogg,
Som tur är har jag allt jag skrivit kvar, så det är väll bara att börja om då.
Men så jävla surt alltså.

ska sätta in dom igen, dock så stämmer inte datumen, men...